Kanske var du själv ett öronbarn som liten? Eller har syskon eller egna barn som faller in under just den kategorin? ”Men vad är egentligen ett öronbarn” tänker du? När läkare pratar om öronbarn menar man barn under fem år som får minst tre akuta mellanöresinflammationer inom en sexmånadersperiod. Tillståndet är vanligt och nästan hälften av alla barn i Sverige har haft minst en akut mellanöresinflammation under sitt första levnadsår. Vid två års ålder stiger siffran till nästan 70 procent.
Typiska tecken på att ditt barn fått akut inflammation i mellanörat, eller Akut otitis media (AOM) på läkarspråk, är att barnet tar sig för örat eller sover oroligt på natten och vaknar upp gråtandes. Barnet vaknar ofta upp på natten när trycket i örat ökar och om trumhinnan spricker kan det rinna var ur örat.
Tillståndet orsakas av ett angrepp av bakterier eller virus som tar sig via örontrumpeten till mellanörat och orsakar att slemhinnan blir inflammerad och svullnar. Att det främst är små barn som drabbas beror på örontrumpetens längd och läge. Tillståndet går ofta över av sig självt, men det är bra att en läkare göra en fysisk undersökning av barnets öra för att fastställa diagnos och sätta in behandling om det behövs.
Akut mellanöresinflammation medför så klart en viss smärta för barnet, men som förälder behöver du inte uppsöka läkare nattetid om du har möjlighet att ge smärtstillande läkemedel hemma som exempelvis paracetamol, naproxen eller ibuprofen. På morgonen är det dock viktigt att boka in ett läkarbesök för en kontroll av hörselgång och trumhinna. Det gäller även om smärtan avtagit eftersom örat fortfarande kan vara inflammerat.
Förkylning utlösande faktorn
Tillståndet föregås ofta av en luftvägsinfektion som orsakas av virus, men enligt forskning vet man också att majoriteten av de akuta inflammationerna i mellanörat orsakas av en kombination av virus och bakterier tillsammans. Antibiotika används om det finns synliga tecken till bakteriell infektion och patienten uppfyller behandlingskriterier för antibiotikabehandling. Barn mellan 1-12 år ges inte antibiotika om inte vissa komplicerande faktorer finns. I de fall antibiotika är aktuellt används det för att påskynda läkningsprocessen samt för att förebygga risk för komplikationer.
Vad påverkar att mitt barn drabbas?
Risken för att drabbas av AOM, förutom ung ålder, ökar om barnet vistas i förskolemiljöer där bakterier och virus lätt sprids och om andra familjemedlemmar tidigare haft problem med öroninflammationer.
Bröstmjölk innehåller ämnen som bygger upp och stärker barnets immunförsvar och själva amningen påverkar barnets mun, svalg och örontrumpeter med ökad motståndskraft mot infektion. Ingen eller kortvarig amning ökar därför risken något.
Även tobaksrök kan bidra till en något förhöjd risk att drabbas. Tobaksröken försvagar immunsystemet och skadar slemhinnan vilket minskar motståndskraften mot infektion.
Hur vet man att det är akut mellanöresinflammation?
Små barn som inte kan säga var det gör ont någonstans kan ta sig för örat och sova oroligt på nätterna. Har barnet en pågående förkylning eller precis haft en förkylning med snuva, ont i halsen, hosta, feber eller andra symtom som nedsatt hörsel, diarré och aptitlöshet kan det bero på akut mellanöresinflammation, men det är inte säkert. Vid symtom på AOM är det därför alltid bäst att få barnet undersökt av en läkare för att få reda på vad besvären beror på.
För rätt diagnos krävs en fysisk undersökning
Även om det bara är det ena örat som barnet verkar ha ont i tittar läkaren i båda öronen vid en undersökning. Det läkaren tittar efter och bedömer för att fastställa diagnosen AOM är om trumhinnan är röd, om den buktar och om det finns vätska i mellanörat. Instrumentet som läkaren använder är ett så kallat otoskop, en typ av öronlampa.
Läkaren avgör om antibiotika behövs
Akut mellanöresinflammation kan läka ut av sig själv och om inflammationen orsakar varbildning som rinner ur örat försvinner det inom några veckor hos de flesta barn även utan antibiotikabehandling. Om läkaren, efter den fysiska undersökningen, anser att antibiotikabehandling bör sättas in för att skynda på läkeprocessen och förhindra att inflammationen pågår under en längre tid, är det fortfarande upp till föräldrarna att godkänna behandlingen. I regel används antibiotika i form av Kåvepenin (fenoximetylpenicillin). Längden på behandlingen brukar vara fem till sju dagar och det är viktigt att hela kuren fullföljs för att bakterierna ska försvinna.
Om inte symtomen tydligt minskar inom 3 dagar bör barnet återigen bedömas av en läkare. I undantagsfall kan det vara så att bakterien i örat inte reagerar på den föreskrivna antibiotikan och då kan andra behandlingsalternativ bli aktuella.
Utdragna symtom kan även bero på att virusinfektionen i luftvägarna fortsätter trots att bakterieinfektionen i mellanörat börjar läka ut, men då tjänar det ingenting till att byta läkemedel.
Behövs en efterkontroll?
Är barnet symtomfritt och hör bra är en rutinmässig efterkontroll inte nödvändig. Om läkaren ändå anser att det behövs en efterkontroll bör den göras inom cirka en månad. Vid efterkontrollen kommer läkaren återigen undersöka trumhinnan med ett otoskop för att se att trumhinnan inte är svullen och att det variga sekretet är borta.
Kan akut inflammation i mellanörat förebyggas?
Förkylningar är svåra att undvika och tyvärr drabbas barn som får frekventa övre luftvägsinfektioner oftare av akuta mellanöresinflammationer än barn som inte är förkylda så ofta. Dock kan influensavaccin minska risken för förekomst av akut mellanöresinflammation. Detta eftersom AOM ofta uppkommer som komplikation till akuta virusinfektioner, exempelvis influensa.
Öronbarn som har återkommande infektioner kan också få ett rör inopererat i örat. Vid operationen görs ett litet hål i trumhinnan i vilket röret sticks in så att ena änden är i mellanörat och andra änden i hörselgången. Med hjälp av röret sker en tryckutjämning vilket förhindrar att vätska ansamlas och minskar smärta och hörselnedsättning vid inflammation.